Home Owner

Sunday 7 December 2014

Alhamdulillah.


annyeonghaseyo! Bonjour ! Assalamualaikum bg yg islam.

Okay ! Tajuk kali ni sungguh FRESH bagi yang Islam. Sekali lagi , Alhamdulillah. Post sebelum ni berkaitan kesihatan atuk saya di ICU. Remember? I tahu uolls x baca. hahaha. Drop that. Jumaat balik kampung tidur sana. Ha kau. Gue gak dapat tidur sih. Yalah. Rumah my beloved grandparents betul2 sebelah hutan. Mau x takut. mot2 kuar musang ke. Kot musang tu friendly xpe. Ni perangai macam apa ntah. Kot musang tu werewolf. Mmg mak mau sihhh! dpt pula macam Tylor Lautner. Ha kau. Mmg x menggigil lutut hang tu.

Back to our topics. Again saya bukan org pertama yg masuk. Eh2 Mak CIk Guard yg suka jerit tu mcm ngam pulak dgn saya. Dia senyum. Ha kan cantik senyum tu auntie. Ni muka macam minta selipar jepun bertubi2. Mungkin org komplen kot hahaha. Well suara RAKYAT ! Saya tnya mak saya keadaan atuk. Then dia senyap je..

i was like

what? Worse? No Hope? Berdebar2. Masuk je . Nampak katil tu. Goat ! He move ! He's moving ! Mata dia semua terbuka. tpi kejap2. Kaki dia. Tamgan dia. Then comel je waktu DOKTOR LELAKI lap bibir dia sbb darah. Muka dia berkerut mcm mengadu. Then,dia ada improve. At that i was like. Alhamdulillah. He's moving. I pun nangis la. I x peduli DOKTOR LELAKI tu. Penat2 i cover ayu,HANCUR. menangis i kat situ. hahaha.  Tapi sebenarnya kan i macam rasa



dude.Awat doktor laki. Mana doktor perempuan tu. hahaa. Allah itu MAHA BESAR. Syukur. Saya boleh tgk dia. Senyuman dia. Garang dia(bekas askar. OF COURSE) Rajin dia sbb suka berkerbun, the way he eat(don't ask me why) AND EVERYTHING. HE IS MY GRANDDAD. I LOVE HIM FROM THE BOTTOM OF MY HEART. Please.  Stay strong. FIGHT ! Dont lose. we're waiting for you.  

Hope see you. Dont waste my tears... My hope... 

1 comment :